Carin Flisberg-Andersson, en östgötsk författare har skrivit följande vers om sina rosbuskar:

Ja satte ett par provinschsbuske härôm året.
Å nu blommer di bägge två
fast de har vatt en sån tôrke.
De ä fullt mö röe roser
på den ene busken.
Den andre ä översålleder mä vite

Gudrid Hansen har skrivit massor på östgötska och jag kan rekommendera ett besök på Mea Verba.
Här är ett smakprov:

Kaffe är bra, dä får fart på den som ä lat
En kan göre mä’t som en vill
- sörple eller dricket på fat
Å e bullkringle går allti bra till

En kan blande ut’et mä vätske frå’ potät
Eller tvätte fotblana mä’t
Dä förste kalles för en kaffekask
Då blir dä etterstarkt, fast dä ser ut som blask
Dä andre ska du nog inte dricke
Då får du e rejäler halsbränne-hicke!

En kan dricket dan etter
Eller kallt, om en ä svetter
En kan döppe bulle å kaker i’t
Eller njute länge å dricket på bit

Dä finns så månge sorters kaffeböner
Lika olika som Kindas alle köner
Å odlet ä dä, långt bortifrå’
på platser som en aldrig kommer å nå

Te den karl som gör sä besvär
mä sängfrukost: Tänt va dä här!
Tänk, när dä lukter utå alle dofter
å sortiment!
Då öppner en gärne morronsärken på
glänt!

Å ett fruntimmer insmort mä kaffespill
får vicken karl som helst å trille till!
Dä ä i alla fall va ja vill tro, just nu
När kaffet ä utspillt å dä ä bare ja….
Å DU!

Nedan finns en liten ordlista med förklaringar på de vanligaste uttrycken och dialektorden.

Du kan dessutom lyssna på hur vissa ord uttalas. Alltsammans är naturligtvis helt ovetenskapligt, och bara små brottstycken ur det vilda tungomål, som jag talade i min ungdom. (och lite nuförtiden också)

	A
ar sia	(på den ) andra sidan
abrovink	specialgrej, (fiffig) anordning
annlessere	annorlunda, av annat slag
	B
baxne	häpna
biss	bitas
blaskämmart	slaskhinken
bleke	blixtra
bloge	blöda
bovägga	helt omöjligt
bringder	tvungen
brona	trappan, farstubron
bröte, bråte	diverse skräp
bulle	bunke, kärl
bulsit	knöligt (om kläder)
byggning	byggnad
byxera	byxorna
bäng, bänger	dum, lite tokig
bögel	buckla (på bil) eller stryk eller förlust i sport
bös	strö, halm
börjte, börte	började
	C D
datten	leka tafatt
dännabörte, dännabörteve	där borta
domses	deras
drajjt, drajjit	dragit
duske	småregna, dugga
dåndimpen	svimningsanfall
dän	bort, ur vägen
däne	borttagen, bortplockad
dä Rer sche	det ordnar sig
dä' struler	det krånglar
därddera	vidderna
dänge te	slå till
	E
ebatti'	envis
en bläng o en svälj	snart borta, fort urdrucken
en Redier pöjk	en duktig pojke
e' öke	en eka (roddbåt)
	F
flåsmätter	andfådd
flöge	vindflöjel
flöting	fästing
flöttnöckel	skiftnyckel
fnöle	småplocka
fnyk	finfördelat småregn, duggregn
frånoxt	frånvänd
främmat	gäster
fy tjyvingen	fy sjutton
fögla illvröler	fåglarna sjunger
förlien vicka	förra veckan
förtichen	fotogen
förveten	nyfiken
	G
gana	gommen
garschken	galen, småtokig
geck te' bress	gick bredvid (varandra)
glane	titta, glo
glutte	titta
glöte	bada, blaska med vatten
grabbnäve	handfull (volymmått)
grine	skratta
gråtängslit	bedrövligt
gu'möra	godmorgon
gu så da'nt	det var väldigt
gu va han Redde	vad han pratade
guppel	gupp (ojämnhet i vägen)
	H
hanses	hans
hemmave	hemma
hännas	hennes
hännafrå	härifrån
hännave	här
härte sä	lugna sig
härke	patrask
hörker	stolt
	IJ
ijämter	bredvid
illaker	elak
ille knort	fort, snabbt
illmari'	full i sjutton
jersker	orädd
jesvint	smidigt, enkelt
jolpära	potatis
jullre	stå ostadigt
	K
kasche	bärkasse
kati'	kaxig, märkvärdig
kavjar	kaviar
klippanischer	initiativkraft
knort	snabbt
knöggli'	ojämn (yta)
kräka	husdjuren, barnen
kucklit	besvärligt
käx inte så dant	tjata inte så mycket
körge	korg
	L
lekerstua	lekstuga
lia	backen
licksne	inte så krya
lickerste	bästa, finaste
lurke	mössa
lustit	underligt
läne öpp	tina upp
lätt igen	stäng igen
lötet	punkterat hjul
	M
maa	maden
malle	krafter
mä ens	meddetsamma
mulvanter	tumvantar
munsviga	mungipa
mällahätte	glipa mellan tröja och byxa
mäRRa	märren, hästen
mäss	kivas
möösen	mossan
möösa	söla sig
	N
nackvrese	nackspärr
nubbit	gå med korta steg
näns inte (imp. nändes)	vill inte
	O
obändi	envis
ofolkad	dåligt uppträdande
ohäring	otäck varelse
opplessen	trött på
	P
paffkartong	papplåda
patter	kvinnobröst
pipplig	grinig, kinkig
pjutt	liten hög
plöje snö	ploga snö
pära	potatis
päRRe	gyrosnurra (leksak)
pôse	jäst (till bakning)
	R
Rackri'	besvärlig, elak
Rape	rapa
Ranfej	utredning
Rets	reta
Ruge	sårskorpa
Rul	hopknölad tygbit e. dyl.
Runtersikring	runtom, omkring
Ryste	skaka
Räffler	ränder
Ränne iväg	springa iväg
Rätte sej	reta sig (på)
Rättöversväg	genväg
	S
skanker	ben
skene	springa
skråe	otäcking
skräppe	skrävla
skuff	bagageutrymmet på en bil
skuler	matrester och sköljvatten till grisen
slajt, slajit	slagit
sleke	slicka
slummernost(-er)	snopen
slundi', slundier	kvicktänkt, smart
smällkörkedricke	champagne
snarskank	krokben
snatring	liten regnskur
snöge	snöa
spete över	kliva över
stukbräe	tvättbräda
stöllter	galen, tokig
sulta	suga, slicka
sögel	sovel, pålägg
	T
tajt, tajit	tagit
tebräss	bredvid (varandra)
tetaxen	försigkommen, framfusig
traje	stå och stampa
tuersena	i förfjol
tryska	skördetröska
tryskel	tröskel
trägål	trädgård
träli, trälier	tråkig
tära	tårna
	U
urvär	yrväder
uschaan	fy
uschaalingen	fy vad otäckt
	VXY
varevie	varenda
varsne	få se, bli varse
veflo	vedtrave
vigulant	märkvärdig
vurti	varit
väjen	vägen
väla	världen
väästinner	väderspänd
	åäö
åke kaan	halka (omkring)
ä te Ress	är beredd
äling	liten (skräp-)fisk
ännevänne	vända så att ändarna byter plats